Tuvas mamma

Wij trädgårdar bjöd på traditionsenlig och ekologisk julmarknad! Tuva sitter här på sidan av vägen och kollar in brunte, nästa år då blir det åka av...


Innan vi dressade på oss för en vinterpromenad till Wij värmde vi med en rykande tekaffe a lá Tuvas mamma. A lá Tuvas tokklumpiga morsa...  som glömde tömma kannan på gammal te och orsakade en smärre översvämning i köket... Här har vi precis sjungit för Tuvas pappa som på tisdag blir ytterligare ett år äldre. Och visare... eller hur var det nu igen... Tuvas morfar kanske har någon vass replik på detta?


Far, mor och son. Och Smulan förstås!


Ingen snö så långt ögat räckte men ack en liten bäck som mynnar ut i Bysjön.


En halmbock välkomnar hela trojkan som här gör sig redo att anfalla marknadsstånden!







Damerna låter sig övertygas om magnetfältens betydelse!



Ingen julstämning kan infinna sig på riktigt utan sång och dans runt granen!


Tuvis nedbäddad i en varm och gosig vagn. Det är min gulliga bror som ser på oss genom kameran!


På vägen hem passerade vi en brusig Wijdamm och det gamla valsverket.


Efter en sån här fullspäckad dag blev Tuva trött redan klockan 17. Somnade då på stört men vaknade igen klockan 19. Pigg som en mört. Tuva slår mig verkligen med häpnad. Tuva lekte på sitt rum och jag lovar, hon pratade konstant i säkert 20 minuter. Och då är det inga entoniga, da daa, och ba  ba. Det är banne mig hela meningar på Tuvas nyanserade och alldeles underbara språk. Inte ett endaste litet grin eller kink. Tuva satt i soffan på sitt rum och kastade ner dockan Anna på golvet. Om och om igen. Hon kastade ner och jag plockade upp. Lika glad hela tiden. Det utdelas pussar och kramar på löpande band och sen somnade hon snällt utan ett pip klockan 20.30. What a day! Nu är vi redo för JULEN!