Tuvas mamma

... då ska Tuva vara med på 60-års kalas för första gången! Lära sig att föra sig på restaurang och så. Spännande, spännande - hur ska detta gå? Blir vi uttjasade och portade för all framtid... Ja det återstår att se. Och kommer den stackars restaurangpersonalen få gå och torka fruktpuré på golven till 2010?

Idag kände Tuvis och jag att Ocklahoma fick vara, det liksom kröp i kroppen - vi ville härifrån en stund. Till storstan. Gävle. Jamen ni förstår säkert, för oss lantisar är det ju det!

Vi tog svarta pärlan (som förresten är grå...) till högskolan. Hämtade upp pappsen som skulle till polisen och fixa en grej. Ja, då var det ju bara och passa på och hälsa på alla jobbarkompisar! Kul! Hmm hoppas att jag får både karta och kompass när jag väl börjar jobba igen. Ombyggnationen har verkligen förändrat huset. Förresten så hjälper det nog inte med karta och kompass, det har ju aldrig varit min starka sida... För att inte tala om mitt kassa lokalsinne!! Grymt avundsjuk på mina kollegor som bara behöver besöka en adress vid ett tillfälle och spikar den klockrent nästa gång!

Karin, det känns tryggt att du håller ordning på mitt rum! Och vattnar blommorna... Tuvis hälsar till Rasmus!
Lena, om du hittar hit, ska jag lägga in en bild på badrummet. Roligast vore med en före och en efter bild. Ska se om jag kan vaska fram det...

Nu är det natti natti för Tuva. Hon låter dock hälsa att mormor ska ta det lugnt på krogen i kväll. Inte för mycket starka drycker och sånt. Tuva räknar iskallt med att mormor tar hand om henne på middagen i Älvkarleby i morgon. Tuva sa något om att hennes mamma skulle få äta i lugn och ro...

Gör som Tuva, sov sött!