Tuvas mamma

Tuvis har varit hängig från och till hela veckan. Men idag blev jag riiiktigt orolig. Tuva ville inte leka, inte byta blöja, inte ens bada fast hon i normala fall älskar att plaska ner badrummet. Det enda som dög var min famn. Tack och lov så har hon ätit och druckit bra och hon sover på nätterna. Men något är det. Mamma-magkänslan sa mig runt 16.30, något måste göras. Det går inte bara att vänta ut detta. Drog på Tuva alla kläder och tackade han där uppe(det är sådana här gånger som man blir troende...) att vi bor granne med BVC. Strax före stängning (17.00) entrade en svettig morsa och grinig Tuva BVC. Vi hade tur och Maggan fanns på plats och kunde undersöka Tuva. Ingen feber, ingen röd hals, inget tok i öronen, ingen hård mage... Inget fel kunde spåras. Men Tuva, hon galltjööt hela undersökningen. Puhh. Så då blev man ännu lite mer svettig. Eller förresten, Tuva var svullen på ena benet där hon fick sprutan i tisdags. Gissa om hon toktjöt när Maggan försiktigt tog henne där.

Efter detta svettiga och tårdrypande äventyr blev jag förvisso lite lugnare och det kändes skönt att ha gjort nåt. Men nöjd? Neeej, det är jag inte förrän jag får reda på varför Tuvan är så ledsen och hängig. Jag har mina teorier, men teorier har väl aldrig minskat något lidande....Kan det möjligen vara något elakt vintervirus, Tuva har lite skum andedräkt vilket hon aldrig annars brukar ha. Eller är det en tokjobbig tandsprickning som drabbat henne. Eller är det sprutorna som spelar Tuva ett spratt? 

Nu har Tuvas pappa kommit hem och det är såå skönt med lite avlastning. Behöver jag säga att hon varit glad och pigg hela tiden sen papsen kom hem...

Nu håller jag tummarna för att Tuva piggar på sig till imorgon så vi kan åka till mormor och morfar som planerat. Tuvas pappa och jag är ju bjudna på middag på Akropolis i Gävle i morgon. Och det är inga mindre än Cissi och Bojan som står för den suveräna idén. Jag tror samtliga fyra behöver en utemiddag med en massa go mat och lite skvaller ; )